En själsfrände hittas inte. En själsfrände erkänns.
Jag har en teori. Det finns en skillnad mellan en person som du kan bli kär i och en person som är din riktiga själsfrände. Det känns helt annorlunda att vara med den ena eller den andra. Och om du har varit med din själsfrände en gång vet du skillnaden. Med en själsfrände handlar det inte bara om att bli förälskad, det är en kosmiskt stark andlig förbindelse, en nivå längre. Din själsfrände äger verkligen ditt hjärta, och relationen mellan er två är något extremt intensivt, rent, överväldigande och magiskt. Det är en person som verkligen får dig att känna dig hemma, du kan inte föreställa dig hur livet skulle vara utan honom/henne och det känns som om ni har känt varandra i många livstider (vilket din själ förmodligen har).
Det känns som om en del av min själ har älskat dig sedan början av allting. Kanske är vi från samma stjärna.
Nu väntar du på det. Det är möjligt att du och din själsfrände helt enkelt inte är menade för varandra. Åtminstone inte ännu. Kanske i nästa liv. Men just nu har du försökt allt, och ditt förhållande har ändå inte fungerat. Inte på grund av bristande kärlek, utan på grund av omständigheter, yttre saker, vem vet vad. Skeppet sjunker.
Att ta farväl av din själsfrände är en smärta som känns inget mindre än outhärdlig. Det känns som om alla trådar inom dig går sönder, som om du inte längre är säker på vem du är och vart du är på väg från och med nu. Som om en del av din själ slits ut. Dina vänner kommer att säga till dig att ”det är inte världens undergång”. Men faktiskt känns det precis som om det var det.
Att ge någon en bit av din själ är bättre än att ge en bit av ditt hjärta. För själar är eviga.
Vad händer härnäst? Tja, du kommer att hitta kärleken igen, men den kommer aldrig att kännas likadan. Det kommer att bli ett trevligt förhållande, men du kommer alltid att känna att något saknas. Du kan inte förklara det på ett rationellt sätt, men det försvinner inte.
För övrigt, oavsett hur många år som går, tänker du fortfarande på minnena. Du kommer alltid att minnas. Särskilt när mycket dåliga eller mycket bra saker händer, som du vet att bara din själsfrände verkligen skulle förstå. Du kommer att känna ett brinnande behov av att nå ut till dem, men eftersom vi använder våra sinnen och inte våra hjärtan som huvud-GPS, kommer du inte att göra det. Du kommer att få slumpmässiga deja-vu från tid till annan och låta en doft eller ett ljud ta dig tillbaka till den tid ni delade. Du kommer alltid att bära den med dig, inlåst med en tung nyckel i en dammig källare i botten av ditt hjärta.
Slutligt kommer du att bli en annan person. Eftersom en del av din själ dör när din själsfrände lämnar dig kommer du aldrig att känna dig helt likadan. Din nya partner kommer att göra dig lycklig, men det kommer inte att vara samma vansinniga känsla som överväldigar hela din kropp och själ. Det kommer att vara mycket mer stabilt, rationellt, lugnt och betryggande. Vilket kan vara en bra sak i slutändan. Ingen kan leva på en oändlig berg- och dalbana.
Sist fortsätter du att drömma om din själsfrände, oavsett hur mycket tid som gått så händer det fortfarande då och då.
Vi hade stjärnorna, du och jag. Och detta ges bara en gång.
Självänner växer inte på träd, det är säkert. Det är inte heller det lättaste att hitta dem. Och om du lyckades hitta dem är det möjligt att du inte lyckades behålla dem.
Värlig kärlek är magisk och mystisk och överväldigande, och alla har inte chansen att uppleva den. Men den är också komplicerad och svår.
Det är som vatten som vi vill hålla mellan våra händer. Hur hårt vi än försöker dra ihop våra fingrar vet vi någon gång att vi inte kan undvika det – det kommer att hitta ett sätt att fly, och bara vår våta hud kommer att påminna oss om att det en gång har varit här.
Kanske är själsfränder som stjärnor i himlens mörka satin. Vissa är döda sedan länge men deras ljus lyser fortfarande på oss. Vissa finns där men vi kan inte se dem. Vissa har varit på samma plats så länge att vi helt enkelt tar dem för givet. Alla tillsammans tänder de ljus på himlen som vi tittar upp på för att finna mening och inspiration när vi rör oss mot löftet om en ny dag.
Kärlek kan kosta mycket, men att inte älska kostar alltid mer. Som en av mina favoritpoeter sa:
Det är rätt att älska även i fel tid.
Så, jag antar att vi ska fortsätta att söka och förhoppningsvis också hitta, men viktigast av allt – leva och älska.