Om randomiserade fältexperiment Randomiserade fältexperiment gör det möjligt för forskare att på ett vetenskapligt sätt mäta effekten av en intervention på ett visst utfall av intresse.
Vad är ett randomiserat fältexperiment? I ett randomiserat experiment delas ett studieurval in i en grupp som får den intervention som studeras (behandlingsgruppen) och en annan grupp som inte får interventionen (kontrollgruppen). Ett studieurval kan till exempel bestå av alla registrerade väljare i en viss stad. Detta urval delas sedan slumpmässigt in i behandlings- och kontrollgrupper. Kanske kommer 40 % av urvalet att finnas med på en kampanjs utskickslista för att få ut rösterna (Get-Out-the-Vote, GOTV) och de övriga 60 % av urvalet kommer inte att få GOTV-utskick. Det resultat som mäts – valdeltagandet – kan sedan jämföras i de två grupperna. Skillnaden i valdeltagande kommer att återspegla interventionens effektivitet.
Vad innebär slumpmässig fördelning? Nyckeln till randomiserad experimentell forskningsdesign ligger i den slumpmässiga tilldelningen av studieobjekt – till exempel enskilda väljare, distrikt, mediemarknader eller någon annan grupp – till behandlings- eller kontrollgrupper. Randomisering har en mycket specifik betydelse i detta sammanhang. Den hänvisar inte till slumpmässiga eller tillfälliga val av vissa och inte andra. Randomisering i detta sammanhang innebär att man ser till att det inte finns något mönster mellan tilldelningen av försökspersoner till grupper och någon egenskap hos dessa personer. Varje försöksperson har lika stor sannolikhet som alla andra att hamna i behandlingsgruppen (eller kontrollgruppen). Randomisering uppnås i allmänhet genom att använda ett datorprogram som innehåller en slumptalsgenerator. Förfarandena för randomisering skiljer sig åt beroende på experimentets forskningsdesign. Individer eller grupper kan slumpmässigt tilldelas behandlings- eller kontrollgrupper. I vissa forskningsutformningar stratifieras försökspersonerna efter geografiska, demografiska eller andra faktorer före den slumpmässiga tilldelningen för att maximera den statistiska styrkan hos den uppskattade effekten av behandlingen (t.ex. GOTV-intervention). Information om randomiseringsförfarandet finns i varje försökssammanfattning på webbplatsen.
Vad är fördelarna med randomiserade försöksupplägg? Randomiserad experimentell utformning ger den mest exakta analysen av effekten av en intervention (t.ex. en telefonkampanj för mobilisering av väljare eller ett besök av en GOTV-kanvasser, på väljarbeteende). Genom att slumpmässigt tilldela försökspersoner att ingå i den grupp som får behandlingen eller i kontrollgruppen kan forskarna mäta effekten av mobiliseringsmetoden oberoende av andra faktorer som kan göra vissa personer eller grupper mer benägna att delta i den politiska processen. För att ge ett enkelt exempel, säg att vi testar effektiviteten av ett utbildningsprogram för väljare på gymnasieungdomar. Om vi låter elever från klassen frivilligt delta i programmet och sedan jämför volontärernas röstningsbeteende med dem som inte deltog, kommer våra resultat att återspegla något annat än effekterna av valutbildningsinterventionen. Detta beror på att det utan tvekan finns egenskaper hos de frivilliga som gör att de skiljer sig från de elever som inte deltar frivilligt. Och, vilket är viktigast för vårt arbete, dessa skillnader kan mycket väl korrelera med benägenheten att rösta. I stället för att låta eleverna välja själva, eller till och med låta lärarna välja elever (eftersom lärarna kan vara fördomsfulla när det gäller vilka de väljer), kan vi slumpmässigt tilldela alla elever i en viss klass att ingå i antingen en behandlings- eller en kontrollgrupp. Detta skulle garantera att de som ingår i behandlings- och kontrollgrupperna skiljer sig åt enbart på grund av slumpen. Värdet av randomisering kan också ses i användningen av vandringslistor för dörrknackare. Om de som går runt och går till husen väljer vilka hus de ska gå till och vilka de ska hoppa över, kan de välja hus som verkar mer inbjudande eller välja hus som ligger tätt intill varandra i stället för hus som ligger mer utspridda. Dessa skillnader kan tänkas korrelera med valdeltagandet. Eller om husnummer väljs genom att välja de husnummer som finns på den första halvan av en tio sidor lång lista, kan det hända att de samlas i stadsdelar som på viktiga sätt skiljer sig från stadsdelar i den andra halvan av listan. Slumpmässig fördelning kontrollerar både kända och okända variabler som kan smyga sig in i andra urvalsprocesser och förvirra analyserna. Randomiserad experimentell utformning är ett kraftfullt verktyg för att dra giltiga slutsatser om orsak och verkan. Användningen av randomiserad experimentell design bör möjliggöra en viss grad av säkerhet om att de forskningsresultat som åberopas i studier som använder denna metodik återspeglar effekterna av de insatser som mäts och inte någon annan underliggande variabel eller några andra underliggande variabler.