Bloggen om livsmedelssäkerhet, spårbarhet och hållbarhet

Den första streckkoden skannades i en livsmedelsbutik i Troy, Ohio 1974. På ett ögonblick inledde den anspråkslösa förpackningen av Wrigley’s Juicy Fruit-tuggummi med streckkoden en ny era av datadriven livsmedelshandel. Den grupp som står bakom förvaltningen av den standard som är kodad i U.P.C.-märkningen? En enhet som kallas Uniform Code Council (UCC), som har utvecklats till en ideell organisation som ägnar sig åt att upprätthålla sådana standarder över hela världen. Denna organisation är numera känd som GS1.

Barkoder har sedan dess blivit ett skalbart instrument för företag att dela data i enlighet med GS1:s öppna standarder, som har utvecklats enormt sedan 1970-talet. Från jordbrukare till återförsäljare skapar GS1-standarderna ett gemensamt språk som möjliggör globala utbytessystem. Varje dag skannas de streckkoder som transagerar med detta gemensamma språk över sex miljarder gånger.

Food Industry Barcodes

GS1-standarderna bygger på principer som upprätthåller jämlikhet i alla försörjningskedjor, samtidigt som de tar hänsyn till industrispecifika krav på datadelning. Streckkoder kan användas på alla nivåer i produkthierarkin, från konsumentenhet till kartongförpackning och även på pallnivå. Detta skapar infrastrukturen för ett transaktionssystem som är dynamiskt och grundligt, men som kan vara svårt för företagen att behärska. Livsmedelsföretag som vill automatisera insamlingen av spårbarhetsdata måste bekanta sig med streckkoden GS1-128.

Anatomin hos en GS1-128

GS1-128 (tidigare UCC/EAN-128) är en variant av kod 128, som kan koda alla alfanumeriska ASCII-tecken i streckkodsformat. GS1-128 definierar både datatyper och format som används för utbyte och logistik mellan enheter. Livsmedelsföretag använder detta streckkodningsformat för att utbyta företags-, produkt- och leveransinformation.

Nedan visas ett exempel på en GS1-128-streckkod som genererats för FoodLogiQ för att illustrera hur data kan kommuniceras.

För Foodservice har branschen enats om tre nyckelkomponenter:

  1. (01) Global Trade Item Number (GTIN)
    Global Trade Item Numbers (GTINs) är globalt unika identifierare för produkter som kodas i streckkoden. GTIN är en 14-siffrig identifierare som består av fyra komponenter: 1) indikatorsiffra, 2) ditt GS1-företagsprefix, 3) artikelreferensnummer, 4) kontrollsiffra.
  2. (AI) Datuminformation
    Livsmedelsbranschen har enats om att använda fem typer av datuminformation för GS1-128: produktionsdatum, förpackningsdatum, bäst före-datum, bäst före-datum, sista försäljningsdag eller utgångsdatum.
  3. (10) Batch/Lot
    Batch/Lot: En enhet för produktion, inspektion och/eller sändning som är enhetlig när det gäller kvantitet mellan partier eller komponenter inom partier.

De parentetiska siffrorna i streckkoden anger Application Identifier (AI). AIs är tvåsiffriga numeriska prefix som korrelerar till specifika dataelement. AIs används i streckkoder och EPC-aktiverade RFID-taggar för att ange vilken typ av data som överförs. Läs Voluntary GS1-128 Barcode Guideline (frivilliga riktlinjer för GS1-128 streckkoder) för att få en hänvisning till de AIs som används inom livsmedelsbranschen.

Skapa en GS1-128 streckkod

Läs GS1-128 Implementation Guide (vägledning för implementering av GS1-128 streckkoder) för att få mer information om hur du kan komma igång med dina egna GS1-128 streckkoder. För tips om hur du undviker vanliga misstag läs FoodLogiQs dokument Common Mistakes on GS1-128 Barcode Implementation (Vanliga misstag vid implementering av GS1-128 streckkoder).

FoodLogiQ är en GS1 Solution Partner. FoodLogiQ Connect-plattformen byggdes på GS1-standarder för att leverera verklig spårbarhet från jord till bord med standardiserad produktinformation. Vår spårbarhetslösning ger insyn i varje steg i hela livsmedelskedjan. Vi har flera GS1-certifierade medarbetare som är redo att hjälpa dig att komma igång idag.

Posted by Anna Ploegh on Jan 15, 2020 12:06:19 PM

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.