Biblisk förlÄtelse för Àktenskapsbrott
Innses det förlÄtelse för dem som begÄtt Àktenskapsbrott?. Kan Gud förlÄta Àktenskapsbrott?.
Enligt evangeliet Àr Guds förlÄtelse tillgÀnglig för alla mÀnniskor.
⊠”Om vi bekĂ€nner vĂ„ra synder Ă€r han trofast och rĂ€ttfĂ€rdig sĂ„ att han förlĂ„ter oss vĂ„ra synder och renar oss frĂ„n all orĂ€ttfĂ€rdighet” (1 Joh 1:9).
⊠”Ty det finns bara en Gud och en medlare mellan Gud och mĂ€nniskor: mĂ€nniskan Kristus Jesus” (1 Timoteus 2: 5).
⊠”Mina smĂ„ barn, jag skriver detta till er för att ni inte ska synda. Om nĂ„gon Ă€ndĂ„ syndar, har vi en förhandlare hos Fadern, Jesus Kristus, den rĂ€ttfĂ€rdige” (1 Johannes 2: 1).
Den kloka bibliska vĂ€gledningen sĂ€ger att ”den som döljer sina synder lyckas inte, men den som bekĂ€nner och överger dem finner barmhĂ€rtighet” (OrdsprĂ„ksboken 28:13).
förlĂ„telse för Ă€ktenskapsbrott?. Bibeln sĂ€ger att ”alla har syndat och Ă€r otillrĂ€ckliga för Guds hĂ€rlighet” (Romarbrevet 3:23). Inbjudan till frĂ€lsning Ă€r riktad till hela mĂ€nskligheten (Johannes 3:16). För att en mĂ€nniska ska bli frĂ€lst mĂ„ste hon vĂ€nda sig till Herren, Ă„ngra och bekĂ€nna sina synder och acceptera Jesus som Herre och frĂ€lsare (Apg 2:37, 38; 1 Joh 1:9; 3:6).
Vi kommer dock ihÄg att omvÀndelse inte Àr nÄgot som mÀnniskor producerar sjÀlva. Det Àr faktiskt Guds kÀrlek och hans godhet som leder till sann omvÀndelse (Romarbrevet 2: 4).
Ordet omvĂ€ndelse i Bibeln översĂ€tts frĂ„n den hebreiska termen Nachum, som betyder ”kĂ€nna sig ledsen”, och ordet shuwb som betyder ”Ă€ndra riktning”, ”vĂ€nda sig om”, ”Ă„tervĂ€nda”. Den motsvarande termen pĂ„ grekiska Ă€r metaneo och betecknar begreppet ”Ă€ndra sinne”.
Enligt biblisk lĂ€ra Ă€r omvĂ€ndelse ett tillstĂ„nd av djup sorg över synden och innebĂ€r en förĂ€ndring av beteendet. FF Bruce definierar det pĂ„ följande sĂ€tt: ”OmvĂ€ndelse (metanoia, ’Ă€ndra sinne’) innebĂ€r att man överger synden och vĂ€nder sig till Gud i Ă„nger; den Ă„ngerfulla syndaren Ă€r i stĂ„nd att ta emot gudomlig förlĂ„telse.”
Det Ă€r endast genom Kristi förtjĂ€nster som syndaren kan förklaras rĂ€ttfĂ€rdig, befriad frĂ„n skuld och fördömelse. I den bibliska texten stĂ„r det: ”Den som döljer sina övertrĂ€delser kommer aldrig att lyckas, men den som bekĂ€nner och lĂ€mnar dem kommer att fĂ„ barmhĂ€rtighet” (OrdsprĂ„ksboken 28:13).
Att bli ”född pĂ„ nytt” innebĂ€r att man avsĂ€ger sig det gamla livet i synd, erkĂ€nner behovet av Gud, av hans förlĂ„telse och att man dagligen Ă€r beroende av honom. Som ett resultat av detta lever personen i Andens fullhet (Galaterbrevet 5:22).
I detta nya liv kan den kristne sĂ€ga som Paulus: ”Jag blev korsfĂ€st med Kristus. Det Ă€r alltsĂ„ inte lĂ€ngre jag som lever, utan Kristus lever i mig. Det liv jag nu lever i kroppen lever jag genom tron pĂ„ Guds Son, som Ă€lskade mig och gav sig sjĂ€lv för mig” (Galaterbrevet 2:20). NĂ€r du stĂ€lls inför modlöshet eller osĂ€kerhet om Guds kĂ€rlek och omsorg kan du reflektera:
”Ingen behöver överge sig sjĂ€lv till modlöshet och förtvivlan. Satan kan komma till dig med det grymma förslaget: ’Ditt fall Ă€r desperat. Du Ă€r oacceptabel. ’Men det finns hopp för dig i Kristus. Gud befaller oss inte att vinna i vĂ„r egen styrka. Han ber oss att komma mycket nĂ€ra honom. Vilka svĂ„righeter vi Ă€n kĂ€mpar med, som kan fĂ„ oss att böja kropp och sjĂ€l, vĂ€ntar han pĂ„ att fĂ„ befria oss.”.
FörlÄtelsens trygghet
FörlÄtelse för Àktenskapsbrott. Det Àr hÀrligt att bli ÄterstÀlld till Herren. Det betyder dock inte att det frÄn och med nu inte kommer att finnas nÄgra problem. MÄnga troende som förs tillbaka till gemenskapen med Gud upplever fruktansvÀrda stunder av skuld, tvivel och depression; de har svÄrt att tro att de verkligen blev förlÄtna.
LÄt oss titta pÄ nÄgra av de vanligaste svÄrigheterna som de möter nedan:
Hur kan jag vara sÀker pÄ att Gud har förlÄtit mig?
Du kan fÄ reda pÄ detta genom Guds ord. Han har upprepade gÄnger lovat att förlÄta dem som bekÀnner och överger sina synder. Det finns ingenting i universum som Àr sÄ sÀkert som Guds löfte. För att veta om Gud har förlÄtit dig mÄste du tro pÄ hans ord. Lyssna pÄ dessa löften:
”Den som döljer sina övertrĂ€delser kommer aldrig att lyckas, men den som bekĂ€nner och lĂ€mnar dem kommer att fĂ„ barmhĂ€rtighet.” (Ordsp 28.13).
”Jag upphĂ€ver era övertrĂ€delser som dimman och era synder som molnet; vĂ€nd er om till mig, ty jag har förlossat er.” (Jes 44.22).
”LĂ„t den ogudaktige gĂ„ sin vĂ€g, den ogudaktige sina tankar; vĂ€nd er om till Herren, som förbarmar sig över honom, och vĂ€nd er om till vĂ„r Gud, ty han Ă€r rik pĂ„ att förlĂ„ta” (Jes 55.7).
”Kom och lĂ„t oss vĂ€nda tillbaka till Herren, ty han har slitit oss sönder och vill lĂ€ka oss, han har gjort sĂ„ret och vill binda det” (Os 6.1).
”Om vi bekĂ€nner vĂ„ra synder Ă€r han trofast och rĂ€ttfĂ€rdig, sĂ„ att han förlĂ„ter oss vĂ„ra synder och renar oss frĂ„n all orĂ€ttvisa” (1 Joh 1.9).
Jag vet att han förlÀt mig i samma ögonblick som jag blev frÀlst, men nÀr jag tÀnker pÄ de fruktansvÀrda synder som jag redan har begÄtt som troende Àr det svÄrt att tro att Gud kan förlÄta mig. Det verkar som om jag har syndat mot ett stort ljus!
David begick Àktenskapsbrott och mord, men Gud förlÀt honom (2 Sam 12:13).
Petrus förnekade Herren tre gÄnger, men Herren förlÀt honom (Joh 21:15-23).
Guds förlÄtelse Àr inte begrÀnsad till de ofrÀlsta. Han lovar att förlÄta Àven de fallna:
”Jag ska bota er otrohet, jag ska sjĂ€lv Ă€lska dem eftersom min vrede har gĂ„tt ifrĂ„n dem” (Os 14.4).
Om Gud kan förlÄta oss nÀr vi var hans fiender, kommer han dÄ att vara mindre förlÄtande mot oss nu nÀr vi Àr hans barn?
”Ty om vi, nĂ€r vi var fiender, blev försonade med Gud genom hans sons död, sĂ„ mycket mer kommer vi, dĂ„ vi nu Ă€r försonade, att bli frĂ€lsta genom hans liv.” (Rom 5:10).
De som Àr rÀdda för att Gud inte kan förlÄta dem stÄr nÀrmare Herren Àn vad de inser, eftersom Gud inte kan motstÄ ett krossat hjÀrta (Jes 57:15). Han kan stÄ emot de stolta och de som inte böjer sig, men han kommer inte att förakta den mÀnniska som verkligen Ängrar sig (Ps 51:17).
Ja, men hur kommer Gud att förlÄta? Jag begick en viss synd och Gud förlÀt mig. Men jag har begÄtt samma synd flera gÄnger sedan dess. Gud kan naturligtvis inte förlÄta i all oÀndlighet.
Denna svĂ„righet finner ett indirekt svar i Matteus 18:21-22: ”DĂ„ nĂ€rmade sig Petrus och frĂ„gade honom: Hur mĂ„nga gĂ„nger skall min bror synda mot mig, för att jag skall förlĂ„ta honom? Upp till sju gĂ„nger? Jesus svarade: ”Jag sĂ€ger inte upp till sju gĂ„nger, utan upp till sjuttio gĂ„nger sju. ”
HÀr lÀr Herren att vi ska förlÄta varandra inte sju gÄnger, utan sjuttio gÄnger sju, vilket Àr ett annat sÀtt att sÀga det i all oÀndlighet.
Okej, om Gud lÀr oss att förlÄta varandra i all oÀndlighet, hur ofta kommer han dÄ att förlÄta oss? Svaret verkar uppenbart.
Kunskapen om denna sanning bör inte göra oss försumliga och inte heller uppmuntra oss att synda. à andra sidan Àr denna underbara nÄd den mest vÀsentliga anledningen till att en troende inte bör synda.
Problemet med mig Àr att jag inte kÀnner mig ledsen.
Gud avsÄg aldrig att förlÄtelsens trygghet skulle komma till den troende genom kÀnslor. Vid en viss tidpunkt kan du kÀnna dig förlÄten, men lite senare kan du kÀnna dig sÄ skyldig som möjligt.
Gud vill att vi ska veta att vi Àr förlÄtna. Och han baserade förlÄtelsens trygghet pÄ det som Àr den största sÀkerheten i universum. Hans ord, Bibeln, sÀger oss att om vi bekÀnner vÄra synder sÄ förlÄter han vÄra synder (1 Johannes 1.9).
Det viktiga Àr att bli förlÄten, vare sig vi kÀnner det eller inte. En person kan kÀnna sig förlÄten och inte ha blivit förbisedd. I sÄ fall bedrar dina kÀnslor dig. à andra sidan kan en person vara verkligt förlÄten och ÀndÄ inte kÀnna det. Vilken skillnad gör dina kÀnslor om sanningen Àr att Kristus redan har förlÄtit dig?
Den fallna personen som Ängrar sig kan veta att han Àr förlÄten pÄ grundval av den högsta auktoritet som finns: den levande Gudens ord.
Jag Àr rÀdd för att jag, nÀr jag vÀnde mig bort frÄn Herren, har begÄtt den synd för vilken det inte finns nÄgon förlÄtelse.
Rebben Àr inte den synd för vilken det inte finns nÄgon förlÄtelse.
I sjÀlva verket finns det minst tre synder för vilka det inte finns nÄgon förlÄtelse som nÀmns i Nya testamentet, men de kan endast begÄs av icke-troende.
Att tillskriva Jesus mirakel, som utfördes genom den helige Andes kraft, till djÀvulen Àr oförlÄtligt. Det Àr samma sak som att sÀga att den helige Ande Àr DjÀvulen, och dÀrför Àr detta en hÀdelse mot den helige Ande (Mt 12:22-24).
Att bekÀnna sig vara troende och sedan helt och hÄllet förkasta Kristus Àr en synd som det inte finns nÄgon förlÄtelse för. Detta Àr den synd av avfall som nÀmns i Hebreerbrevet 6.4-6. Det Àr inte samma sak som att förneka Kristus. Petrus gjorde detta och blev ÄterstÀlld. Detta Àr den frivilliga synden att trampa Guds Son under fötterna, göra hans blod orent och förakta nÄdens Ande (Hebr 10:29).
Dö i otro Àr oförlÄtligt (Joh 8:24). Detta Àr synden att vÀgra tro pÄ Herren Jesus Kristus, synden att dö utan omvÀndelse och utan tro pÄ FrÀlsaren. Skillnaden mellan den sant troende och den icke-frÀlst Àr att den först troende kan falla flera gÄnger, men kommer att resa sig igen.
”Herren upprĂ€ttar den goda mĂ€nniskans steg och glĂ€der sig Ă„t hennes vĂ€g; om hon faller, sĂ„ faller hon inte, eftersom Herren hĂ„ller henne vid handen” (Ps 37:23-24).
”Ty den rĂ€ttfĂ€rdige kommer att falla sju gĂ„nger och resa sig, men den ogudaktige kommer att störtas av en olycka” (Ordsp 24.16).
Jag tror att Herren har förlÄtit mig, men jag kan inte förlÄta mig sjÀlv.
För alla dem som nÄgonsin har haft ett Äterfall (och finns det nÄgon troende som aldrig har fallit, pÄ ett eller annat sÀtt?), Àr denna attityd fullt förstÄelig. Vi kÀnner vÄr fullstÀndiga oförmÄga och vÄrt misslyckande sÄ djupt.
Hursomhelst Àr attityden inte rimlig. Om Gud förlÀt, varför skulle jag dÄ lÄta mig sjÀlv drabbas av skuldkÀnslor?
Tro hĂ€vdar att förlĂ„telsen Ă€r ett faktum och glömmer det förflutna – utom som en sund varning för att inte vĂ€nda sig bort frĂ„n Herren igen.