Definition: Icke-priskonkurrens innebär att företag försöker öka försäljningen och attrahera kunder genom andra metoder än pris. Icke-priskonkurrens kan omfatta produktens kvalitet, unika försäljningsargument, överlägset läge och eftermarknadsservice.
Modeller för perfekt konkurrens tyder på att den viktigaste frågan på marknaderna är priset. Och för en homogen produkt som potatis kommer konsumenterna i allmänhet att vilja köpa den billigaste potatisen. Många marknader passar dock inte in i denna modell för perfekt konkurrens. På många marknader är priset bara en av många faktorer som påverkar vilken vara/tjänst du köper. Om du till exempel går på restaurang och äter, väljer du då den billigaste? Om du inte har en sträng budget, är det troligt att faktorer som kvaliteten på maten och servicen väger tyngre.
I den verkliga världen försöker företagen locka till sig kunder genom metoder som inte är priskonkurrens. Detta inkluderar ett unikt försäljningsargument (det bästa kaffet), att säkra det bästa läget och/eller att erbjuda internetleverans.
Non-Price competition in Oligopoly/imperfect competition
De flesta branscher är en form av oligopol med ett fåtal företag som dominerar marknaden. Företagen i ett oligopol kan konkurrera med priser, men ofta blir icke priskonkurrens den viktigaste faktorn som dominerar marknaden.
Modellen med den knäckta efterfrågekurvan tyder på att priserna kommer att vara stabila i ett oligopol – vilket leder till att företagen koncentrerar sig på icke priskonkurrens.
I en monopolistisk konkurrens är det fritt inträde på marknaden, men företagen har en viss grad av marknadsinflytande (inelastisk efterfrågekurva) på grund av produktdifferentiering. Därför har företag i monopolistisk konkurrens ett motiv att försöka förbättra sin produktdifferentiering och sin varumärkesimage.
Hur företag konkurrerar
Detta visar på en blandning av faktorer, både priskonkurrens och annan konkurrens än priskonkurrens, som kan bli viktiga på marknaderna
Exempel på annan konkurrens än priskonkurrens
Löjalitetskort – En del stora företag har gjort stora investeringar i lojalitetskort, som ger ”belöningar” eller pengar tillbaka till kunder som samlar ihop poäng/utgifter. Flygbolag använder Airmiles för att försöka uppmuntra återkommande kunder. Stormarknader använder lojalitetskort som Tesco Points/Nectar(Sainsburies)
Direktutskick – en viktig metod för att behålla kunderna är att få tillgång till deras e-postadress och sedan skicka riktade kampanjer och nyheter om nya funktioner/produkter. Vissa företag kan ge lojala kunder chansen att få specialerbjudanden eller produkter som inte är tillgängliga för massmarknaden.
Subventionerad leverans. Amazon har varit framgångsrik när det gäller att driva på Prime Delivery-konton. Detta lovar gratis leverans nästa dag. Amazon erbjuder denna leveranstjänst som en förlustaffär. Leveranskostnaden är ofta högre än vad kunden faktiskt betalar. På lång sikt ändrar dock bekvämligheten med Prime Delivery shoppingvanorna. Att köpa något på Amazon och få det levererat till dörren nästa dag innebär att kunderna inte vill åka in till stan, parkera och handla i traditionella butiker. Amazon vinner stadigt mer marknadsmakt och marknadsandelar.
- Supermarknader som Tesco och Sainsbury’s investerar också i leverans av matvaror på nätet. Återigen är stormarknadernas kostnad för leverans högre än det pris som kunderna betalar, men nu är det etablerat att stormarknaderna inte vill riskera att förlora marknadsandelar genom att göra leveransen dyrare.
Etiska/välgörenhetsfrågor. Vissa företag kan främja en etisk linje i marknadsföringen, till exempel ”rättvisemärkt” kaffe tilltalar kunder som vill köpa varor med ett socialt samvete.
Unikala försäljningsargument. På senare år har företagen koncentrerat sig på att erbjuda differentierade produkter och produkter som kan anpassas till konsumenternas önskemål. Livsmedelsföretag erbjuder till exempel en större mångfald av produkter, t.ex. glutenfria, sockerfria, veganska – nischade produkter som tilltalar ett litet segment. 3D-utskrift innebär att företagen i allt större utsträckning kan låta kunderna vara mer specifika när det gäller att specificera produkternas storlek, längd och färg. Massproducerade, homogena produkter ”från hyllan” känns alltmer föråldrade.
Reklam/varumärkeslojalitet. Företagen spenderar miljarder på reklam eftersom upprepad exponering för kända varumärken kan göra konsumenterna mer benägna att köpa ”pålitliga” varumärken. Hög varumärkeslojalitet kan också skapa hinder för inträde på marknaden. Många företag har till exempel försökt ta sig in på marknaden för cola, men har inte lyckats, eftersom Coca-Cola och Pepsi har lyckats skapa en stark varumärkeslojalitet. Inte ens Internet har gjort något för att störa detta duopol.
Aftermarknadsservice. För vissa varor, t.ex. TV-apparater och bilar, kan det vara en faktor som främjar kundernas förtroende att erbjuda gratis eftermarknadsservice. Det kan också vara en lönsam aspekt av verksamheten. Apple Care erbjuder till exempel en treårig garanti, men det är prissatt med god marginal.
Kultivering av goda recensioner. I en värld på nätet blir bra recensioner allt viktigare – särskilt för branscher som turism. Därför har företag ett incitament att uppmuntra nöjda kunder att lämna recensioner. Om du köper något från Amazon – ofta kommer det tredjepartsföretag som säljer produkten att bifoga en broschyr där du uppmanas att lämna ett positivt omdöme på Amazon. Ett tryckeri som jag använde erbjöd 5 pund cashback för varje publicerad recension i sociala medier.
Erbjuder paket av produkter. Stormarknader kan gruppera ingredienser som utgör en indisk måltid tillsammans. Förhoppningen är att det ska uppmuntra människor att prova nya ingredienser. Vinstmarginalen kan ofta vara högre på paket av produkter. För ett företag som Apple är det ett företag som driver ny teknik – som kräver att du köper mycket dyra adaptrar från dem. Nyligen fick jag en ny MacBook Pro. För att ansluta min Apple Monitor till den nya USB-C-porten var jag tvungen att köpa en adapter från Apple som kostade 45 pund. (Detta är att använda marknadsmakt för att driva fram relaterade varor/tjänster0
Förutse tendenser på marknaderna. Många framgångsrika detaljhandlare har gått i konkurs för att de fastnat i gamla affärsmodeller. Framgångsrika företag behöver en enorm anpassningsförmåga och innovation för att kunna ta sig in på nya marknader och trender. Till exempel har detaljhandlare som framgångsrikt gått över till en närvaro på nätet varit mer anpassningsbara till trender i konsumenternas beteende.
Lön för de bästa arbetstagarna. I vissa branscher kan framgången helt och hållet bero på personalens kvalitet. Restauranger kanske till exempel vill anställa den bästa kocken. Fotbollsklubbar de bästa fotbollsspelarna och managers. I andra branscher kan företag arbeta hårt för att hålla arbetskraften motiverad genom aktieprogram för anställda – vilket ger arbetstagarna en del av företagets förmögenhet.
Kombination av priskonkurrens och icke priskonkurrens
Ibland använder sig företag av en kombination av priskonkurrens och icke priskonkurrens. Till exempel tre till priset av två.
Relaterat
- Hur företag i oligopol konkurrerar
- Definition av oligopol
- Prisstrategier
.