Hur många änglar kan dansa på ett knappnålshuvud?

Thomas Aquinas Summa Theologica, skriven omkring 1270, innehåller en diskussion om flera frågor om änglar, till exempel: ”Kan flera änglar vara på samma plats?”. Tanken att sådana frågor hade en framträdande plats i den medeltida forskningen har dock debatterats, och det har inte bevisats att just denna fråga någonsin diskuterades. En teori är att det är ett tidigmodernt påhitt som användes för att misskreditera den skolastiska filosofin vid en tidpunkt då den fortfarande spelade en viktig roll i universitetsutbildningen. James Franklin har tagit upp den vetenskapliga frågan och nämner att det finns en referens från 1600-talet i William Chillingworths Religion of Protestants (1637), där han anklagar icke namngivna skolastiker för att debattera ”huruvida en miljon änglar inte kan rymmas på en nåls spets?” Detta är tidigare än en referens i 1678 års The True Intellectual System Of The Universe av Ralph Cudworth. Helen S. Lang, författare till Aristotle’s Physics and its Medieval Varieties (1992), säger (s. 284):

Frågan om hur många änglar som kan dansa på en nålspets eller ett nålhuvud tillskrivs ofta ”senmedeltida författare”….. Faktum är att frågan aldrig har hittats i denna form…

Peter Harrison (2016) har föreslagit att den första hänvisningen till änglar som dansar på en nålspets finns i ett utläggningsverk av den engelske gudomlige William Sclater (1575-1626). I An exposition with notes upon the first Epistle to the Thessalonians (1619) hävdade Sclater att de skolastiska filosoferna sysselsatte sig med sådana meningslösa frågor som huruvida änglar ”did occupie a place; and so, whether many might be in one place at one time; and how many might sit on a Needles point; and six hundred such like needlesse points”. Harrison föreslår att anledningen till att en engelsk författare först införde ”needle’s point” i en kritik av den medeltida angelologin är att det utgör en smart ordlek på ”needless point”.

I ett brev som skrevs till The Times 1975 identifierades en nära parallell i en mystisk text från 1300-talet, Swester Katrei. Hänvisningen gäller dock själar som sitter på en nål: tusent selen siczen in dem himelrich uff einer nadel spicz – ”i himlen kan tusen själar sitta på en nålspets.”

Andra möjligheter är att det är en överlevande parodi eller självparodi, eller ett övningsämne i debatterande.

På italienska, franska, spanska och portugisiska är gåtan med onödiga vetenskapliga debatter kopplad till en liknande fråga om huruvida änglar är könlösa eller har ett kön.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.