Varför utvecklade du 7:e regeln? Var det en särskild klinisk erfarenhet eller ett särskilt patientmöte som inspirerade dig till att skapa detta verktyg för kliniker?
Mina kollegor och jag inom akutmedicin och infektionssjukdomar ställdes ofta inför det kliniska scenariot där man visste att ett barn hade hjärnhinneinflammation, men det var högsäsong för enterovirus och borrelia. Eftersom det tar ett tag att få resultat från testerna för borrelia är behandlingsbeslutet svårt, och vi kände att ett kliniskt beslutsverktyg skulle vara ett användbart sätt att vägleda de behandlande vårdgivarna.
Vilka pärlor, fallgropar och/eller tips har du för användarna av 7-talsregeln? Känner du till fall där det har tillämpats, tolkats eller använts felaktigt?
Det har ett bra negativt sannolikhetsförhållande för borreliaktig meningit, så om poängen indikerar en låg risk för borreliaktig meningit finns det inget behov av att behandla empiriskt. Det omvända är inte sant, så om en patient inte har låg risk för borreliaktig meningit betyder det inte att han/hon har hög risk. Snarare bör det tolkas som en obestämd risk.
Vilka rekommendationer har du för läkare när de väl har tillämpat 7-talsregeln? Finns det några justeringar eller uppdateringar du skulle göra av poängen baserat på nya data eller förändringar i praxis?
Det är avgörande att kommunicera väl med patientens primärvårdsläkare eftersom behandlingen kan behöva justeras baserat på serologiresultat eller förändringar i symtomen.
Baserat på europeiska data anser borreliaexperter att orala antibiotika troligen är tillräckliga för att behandla borreliahinneinflammation (traditionellt har IV-beta-laktamas-antibiotika rekommenderats). Det är viktigt att notera att detta inte har studerats väl i USA och inte heller på barn, men det kommer att vara fokus för en planerad klinisk prövning baserad i USA.
Det finns dessutom nya bevis för att en kur med oralt doxycyklin är säker hos yngre barn (det har traditionellt undvikits hos barn under 8 år). Doxycyklin har god CSF-penetrering och därför, om orala antibiotika är tillräckliga för att behandla borrelia-meningit, skulle doxycyklin vara det föredragna alternativet till amoxicillin, som inte har god CSF-penetrering.
Hur använder du 7-talsregeln i din egen kliniska praxis? Kan du ge ett exempel på ett scenario där du använder den?
Under mitten och slutet av sommaren, när enterovirus och borrelia är som störst, använder jag 7-talsregeln när jag har ett barn med meningit men en oklar orsakande organism. Om regeln indikerar låg risk för borreliahinneinflammation börjar jag inte ge barnet antibiotika. Om regeln indikerar en obestämd risk, ordnar jag nära uppföljning med barnets primärvårdsleverantör och har en diskussion om empirisk antibiotika i avvaktan på borrelia-serologiresultat.
Vad räknas som ett borreliaendemiskt område?
Den bästa källan för uppdaterad prevalens av borrelia i USA är CDC:s data, som är offentligt tillgängliga här.
Hur har Rule of 7s påverkat den kliniska praktiken på din institution eller andra institutioner i ett borrelia endemiskt område?
Det hjälper kliniker att fatta behandlingsbeslut i realtid i situationer där borrelia-serologiresultaten är okända/avvaktande.
Någon annan forskning i pipeline som du är särskilt glad över?
Pedi Lyme Net är ett nätverk av barnsjukhus i endemiska Lyme-regioner i USA som samlar in biologiska prover från barn med Lyme-sjukdom och efterliknande Lyme-sjukdomar för att utveckla nya diagnostiska tekniker. Målet är att identifiera tester som kan användas med en hög grad av noggrannhet vid vårdtillfället.
Det planeras dessutom en non-inferiority-studie av oralt doxycyklin jämfört med intravenöst cefTRIAXone för behandling av borreliaktig hjärnhinneinflammation hos barn i USA.